tillbaka på ruta 1.

- det kan man säga att jag är. men just nu precis i sekunden gör det inte särskilt mycket. faktiskt. och det känns jävligt skönt.

det är så konstigt hur folk påverkar en. hur olika små val, som man tror är obetydliga, kan spela så stor roll. om inte bullen alle och nessan hade tagit med mig på picknick idag kan jag gissa att jag hade suttit hemma och varit lite halvdeprimerad och bara försökt sova bort dagen. Istället satt vi ute och hade djupa diskussioner om personligheter och utsidor, gränser, hur folk funkar ihop, påverkan etc.
åh jag älskar verkligen djupa diskussioner och att överhuvudtaget diskutera, man kan hålla på hur länge som helst! och det är så skönt att bara få av sig allt, det känns nästan som att jag blivit några kilo lättare nu, när jag har fått lasta av mig så mycket tankar. Haha okej då, inte några kilon, men ni fattar principen va.

kom hem hit till pappa för ungefär en timme sen. huset är alldeles tyst, det enda som hörs är lite fågelkvitter utifrån och just nu dom klickande tangenterna.
det känns som att de var väldigt länge sen jag var här sist, när det egentligen bara var en dryg vecka sen. innan när jag gick runt en sväng i huset kände jag verkligen hur hemma det här huset är för mig. i snart elva år har jag bott här, det knarrande golvet och jag-vet-inte, det känns verkligen att det här är hemma. konstigt hur mycket, ja känslor, ett hus kan vara. vad mycket som hänger ihop med det här huset. tänk när jag flyttar härifrån. hm.

jag kom på, att en av dom somrigaste sakerna som finns, är nog när det hänger tvätt utomhus på tvättlinorna. ganska märklig sak men ja, det är riktigt somrigt för mig.

nu är klockan åtta, hoppas pappa kommer hem snart och lagar mat haha.